2024-11-01
Barr, siffor, skogsskidor och avtalsparagrafer - DAGLIGA ELEMENT PÅ FORESTA
Som konsult mot privata skogsägare ligger Sara Anderssons huvudfokus på skogsvärderingar, upphandlingar, förvaltning av skog samt rådgivning kring försäkringar och bankärenden. Foresta hjälper också till med frågor kring generationsskiften och avverkningar.
– En bra blandning! tycker Sara.
De ofta återkommande huvudkunderna finns främst i de fyra nordligaste länen. Affärsidén är att kompetenshöja kunden och egentligen ska hennes tjänster blir överflödiga.
– Det kan ju tyckas som en ovanlig affärsidé. Jag blir förstås jätteglad när någon vill anlita mig, men tanken är att jag efterhand inte ska vara behövd, menar Sara.
Kunderna är inte de stora bolagen utan privata skogsägare. Uppdragen och storleken på skogarna varierar, en blandning hon uppskattar.
– Jag hjälper privata skogsägare med sitt skogsägande, sitt skogsbruk och sitt skogsliv. Och det är allt ifrån avverkningar och röjningar och upphandlingar. Det kan vara en ny skogsägare som ärvt en skog och vill bolla olika frågor.
Utgångsläget är att medvetandegöra kunden oavsett vilket utgångsläge man har. ´
–För någon kan en skog på tio hektar vara den största affären man gör i livet, medan någon har flera tusen hektar och är en liten detalj i verksamheten. Kunden är lika viktig oavsett hur mycket skog man har. Jag blir glad när de ringer, men jag blir lika glad när de säger att nu kan jag klara det här själv!
Tre anställda
Företaget har en anställd administratör och två stycken i fält. Sara som är skogsmästare till yrket och född i Funäsdalen, lockades till Lycksele dels på grund av möjligheten att åka skidor, dels storleken på stan. När hon flyttade hit jobbade hon på LRF Konsult och bytte då bara kontor. Konsultverksamheten startade hon för elva år sedan.
– Jag uppfattade att det fanns ett behov och ville göra något med det.
Det är en outvecklad bransch, menar Sara. Många gör affärer med skog, men kanske på ett inte komplett underlag. Många affärer görs av tradition som inte ifrågasätts.
– Om vi har ett antal träd, ett antal kubikmeter, vad ska vi sälja det som? Massaved, bränsle, timmer, vad är mest lönsamt? Vilka dimensioner tar de olika bolaget ut? Du kan få ett jättebra pris på gran, men har du bara tio procent gran i din skog så är inte det viktigt för dig.
Vill bygga nätverk
Sara som inte lagt en krona på marknads- föring får sina kunder genom kontakter, och lönsamheten i företaget är god. Men hon sätter inte upp mål i siffror och har aldrig varit ute efter att vinna några priser.
– Om vi kan hjälpa fler och hjälpa mer är det helt klart önskvärt och trevligt. Men jag har inget mål att vinna någon liga eller
bli ett gasellföretag, säger Sara som gärna skulle se fler liknande verksamheter i landet.
– Jag har lite diskussioner med personer som jobbar med liknande saker i andra län. Det vore en målbild att vara del i att bygga ett sådant nätverk.
Gillar väder och vind
En vanlig arbetsdag spenderas i skogen eller på kontoret hemma i villan som hon delar med maken Magnus och tvååriga dottern Hanna, samt hundarna Aivak och Laisa.
– Jag är ofta ute och går igenom ägarnas skogar, för att inventera vilka åtgärder som är dags att göra och hur en utförd åtgärd ser ut. När man håller på med en avverkning är jag ute och kollar under löpande arbete. Ibland är det bara någon timme, ibland kan det vara många pass i skogen om jag går igenom större arealer, säger Sara, som gillar lite utmaningar med väder och vind.
– Häromsistens var jag ute på ett skifte och det började mörkna och det haglade och regnade och blåste om vartannat. Men jag trivs med det. Förr brukade jag ha med mig tält men nu med Hanna så åker jag hem varje dag.
FAKTA: Sara Andersson om framtidens skogsbruk
– Jag tror att konkurrensen om råvaran kommer att öka utifrån behovet att använda råvaran till fler produkter. Naturvårdsdelen innebär också att det finns mindre råvara. Hur löser vi den ekvationen? Jag tror man måste titta mer på alla möjligheter och inte bara gå på som vanligt. Om det man gör inte fungerar måste man göra något annorlunda.
Text och foto: Monica Wiksten Gideonsson