Klaus Dudenhöfer, kostchef på Lycksele kommun.

2023-11-01

Kostenheten satsar på närproducerade livsmedel

I linje med globala och regionala hållbarhetsmål satsar nu Lycksele kommun på närproducerade råvaror till de måltider som serveras på Lyckseles skolor och äldreboenden.

Bara under hösten har 9 ton vitkål, grönkål, blomkål, morötter, gurka och krispsallat samt kött köpts in från närområdet. För att underlätta upphandlingen med mindre livsmedelsproducenter har kommunen infört ett dynamiskt inköpssystem (DIS) - en elektronisk upphandlingsmetod där nya leverantörer kan ansöka om kvalificering.

–Det har visat sig fungera bra, vi har i dagsläget åtta lokala leverantörer anslutna och fler kan ansluta när som helst. Vi har nu en jättestor andel närproducerade råvaror, till exempel har vi köpt 1,3 ton vitkål från Grönsaksbonden i Strycksele, gurka från Hällnäs som kommer leverera även till ­våren, samt lamm-, älg- och renkött från olika producenter, berättar Klaus Duden­höfer, kostchef på Lycksele kommun.

Ko på rot

–Grönsaker funkar bäst på hösten av naturliga skäl eftersom det växer mindre på våren, men vi är redan uppe i det första målet, att 30 % av kommunens livsmedel ska vara ekologiska eller komma från lokala producenter. Och det har skett bara sedan i juni.

Genom satsningen Ko på rot äger nu kommunen tio kalvar som går på bete hos bönder i Bratten och Tannsele, tills köttet om ett par år hamnar på tallrikarna i Lyckseles skolor och äldreboenden. 

–Vi upphandlar detta som en tjänst. Korna håller landskapet öppet på ett naturligt sätt och vi får närproducerat kött fritt från antibiotika. En win-win-situation, menar Dudenhöfer.

Gröna näringar i beredskap

–Vinsterna med närodlat är att det är hållbart på flera plan. Kommunens pengar stannar i regionen istället för att gå till företag i Sydeuropa. Och man kan fråga sig, behöver jag verkligen en gurka från Spanien som är inplastad och bidrar till minskad grund­vattennivå? Eller vill jag hellre äta en ekologisk gurka, fri från dåliga ämnen?

En annan aspekt är beredskapstanken. Kommunen behöver utöka sin självförsörjning i händelse av kris.

–Vi har ett gemensamt ansvar i ­kommunen att matleveranser fungerar.
Och det fungerar inte utan gröna näringar.

Möta olika behov

På Tannbergsskolan lagas varje dag 300 måltider för äldre och 2800 för elever. För att bättre möta båda gruppernas behov kommer man dela upp köket på två kök. Ett mål är även att kosten ska innehålla mindre kött.

–Vi blandar in både baljväxter och potatis i köttfärsprodukterna. Det är hållbarare och hälsosammare. Billiga köttbullar från Europa innehåller en massa konstiga ämnen. Vi behöver bra kött och alltid svenskt. Det vi skulle efterlysa härnäst är en lokal leverantör av potatis. Vi skulle behöva 30 ton eller så. 

Text och foto: Monica Wiksten Gideonsson